BEACH BOYS-TRUMMIS DENNIS SJUNGER SOLO

1977 gjorde trummisen i The Beach Boys, Dennis Wilson, sin första och enda solo-LP, "Pacific Ocean Blue" (Carribou LP 1977). Det var såvitt jag vet första gången någon i The Beach Boys gjorde något solo. Då räknar jag inte in Bruce Johnston. Han var ju bara med tidvis på ett hörn.

Men storebror och geniet Brian Wilson hade alltid jobbat inom Beach Boys (förutom att "Caroline no" hade getts ut som singel i hans namn). Nu i det sena 70-talet var The Beach Boys storhetstid över. De hade haft ett gyllene 1960-tal med framgångar utan motstycke, då de lätt utmanade The Beatles i hitlåtar. Precis i början av 70-talet var de fortfarande mycket kreativa med album som "Sunflower" och "Surf's Up", om än lite tilltufsade.

Sedan gick det utför. Brian Wilson gick vilse i droger och psykisk ohälsa. Myten säger att han isolerade sig i sin villa i en jättelik sandlåda och betedde sig allmänt underligt. Även mellanbrodern Dennis Wilson var vid denna tiden svårt medtagen av droger. Ökänt är hans förvirrade tilltag tidigare med samröre med Charles Manson-sekten.

Dennis hade alltså varit trumslagaren och "snyggingen" i The Beach Boys. Som trummis var han tämligen medioker. Som sångare var han en del - om än inte den främste - i gruppens täta stämsång. Som låtskrivare hade han varit obetydlig. Men som personlighet var han ändå en viktig del i gruppens identitet (likt Ringo i Beatles).

När Dennis nu överraskade med denna solo-LP 1977 var det med något som ligger långt ifrån Beach Boys. Ja, det här är något helt annat. Visserligen är de drömmande, saltstänkta, kaliforniska stämningarna där. Men musiken är tyngre, råare och betydligt rockigare.

Dennis sjunger med en förvånansvärt hes och ärrad stämma. Det är inte så konstigt. Han var verkligen märkt av både det ena och det andra och brottades med demoner och stimulantia. Det är påfallande långt från Beach Boys ljusa, rena "soliga" vokalsound. Här finns nästan inte alls någon stämsång. Dennis sjunger allt själv med ett sorgset, inåtvänt vemod.

Kompet består av stora, kompakta ljudmassor. Visserligen hade Brian varit mycket inne på Phil Spector-liknande metoder. Men Brian och Beach Boys hade ändå en lätthet och frånvaro av aggressivitet och attack. Dennis drar mer åt en traditionell, amerikansk rockmusik.

"River song", "Dreamer", "Moonshine", "End of the show" och titellåten med flera är kanske inga märkvärdiga sånger och knappast något i närheten av Beach Boys hitlåts-kapaciteter. Men jag tycker om det ärrade, tilltufsade och ganska vackra vemod som präglar skivan. Något som harmonierar med vemodet på det snygga omslaget. "Pacific Ocean Blue" blev alltså Dennis enda solo-opus. Han hämtade sig aldrig på allvar från sitt dåliga leverne. 1983 hittades han drunknad i Marina Del Rey, Kalifornien.

Betyg: ***