Lorres musikhörna

Musik, jazz, klassiskt, rock, litteratur, film, konst, kulturhistoria osv.

måndag, maj 23, 2016

SAMLADE SINGLAR MED THE CONCRETES

Det här är inget existerande skivalbum utan min egen sammanställning av singlar med det utmärkta, svenska indiepop-bandet The Concretes.

Jag kan väl kalla det "Samlade Singlar" (Licking Fingers, egen samling eller 2CD-samling cirka 2010). Det var trevlige Daniel Värjö, gitarrist och låtskrivare i The Concretes, som då jobbade på Sveriges Radio P3 Dokumentär (nu är han reporter på SR P4 Radio Gotland).

Jag träffade honom i vår Tevearkivets kundtjänst, på den tiden SVT fortfarande hade sin bastion i Radiohusets källarplan (själva filmarkiven ligger fortfarande där, men SVT Arkiv:s kundtjänst är sedan 2012 belägen i TV-huset).  Jag berättade för Daniel att jag tyckte mycket om The Concretes lysande album "In Colour" från 2006 (som jag avhandlat tidigare här i spalten), och vänlige Daniel lämnade över en hel kasse full med gruppens alla dittillsvarande CD-singlar.

Några låtar kände jag igen, mer eller mindre omgjorda, från just den fina "In Colour" och en del var från den följande skivan "Hey Trouble" från 2007. Skillnaden mellan dem är sångerskorna, men eftersom Victoria Bergsman och Lisa Milberg sjunger på ett likartat sätt - båda sjunger mycket bra, men dock snarlikt - så har jag svårt att särskilja de olika låtarna.

Det behövs nu inte heller, för The Concretes har sin egna, särpräglade stil. En melodiös, mjuk, 60-talsbaserad folkrock med riklig färgsättning i instrumentariet och med vissa psykedeliska inslag. Dessutom är Bergsmans och Milbergs sångsätt en del i det speciella soundet. Ett drömskt, lätt blaséartat uttryck som kan erinra om när Nico sjöng "Sunday morning" på klassikern "Velvet Underground & Nico" (Andy Warhols "bananskiva" 1967).

Bland de samlade singlarna här finns titlar som "Chosen one", "Forces", "Kids", "On the radio", "Another day to waste", "Reverbation" och "Military madness". Alla är de utmärkta popsånger, om än uttrycket kan bli något enahanda ibland. Jag föredrar trots allt helheten på "In Colour", som borde räknas in som en svensk klasskiker.

Betyg: ***