CHARMANT FRANSK VISSÅNGERSKA

Hon kallar sig Zaz. Ett kort, lite intetsägande namn som åtminstone i svensk idiom inte är särskilt gångbart. Riktigt namn: Isabelle Geffroy, född 1980 i Tours, Frankrike.

Hon sjunger på franska, i en avslappnad visstil med sparsamt komp. Ofta bara någon akustisk gitarr, ståbas och virvelkagge med vispar som komp. Men hon sjunger snärtigt och temperamentsfullt, oftast i någon gatusångarstil. Sådant som fransmännen är väldigt bra på, och där man ofta kan stöta på alldeles lysande gatumusikanter- och sångare på broarna runt Seine.

"Zaz" (Play On CD 2010) är hennes självbetitlade debutalbum. Fullt av raka, enkla, charmiga, riviga visor med lite jazzig touch, som ändå följer en stark, fransk chanson-tradition, även om Zaz låter mera kaxig än passionerad.

Albumet har renderat flera framgångsrika singlar, även om vi inte har hört mycket av dem här i Sverige. Själv hittade jag Zaz av en ren slump. Skivan spelades på NK:s skivavdelning (ett av få ställen i Stockholm där man fortfarande kan köpa skivor att tala om). jag blev charmad av Zaz direkthet, och naturligtvis av det faktum att hon sjöng på franska. Fast jag inte kan franska.

"Les passants" och "Je veux" öppnar. Sedan följer "Le long de la route", "La fée", "Prends garde à ta langue" och ytterligare en handfull spår. Sångerna är ganska snarlika i karaktär. Men unga Zaz har en entusiasm och en friskhet som charmar och kickar uppåt. Sådant räcker långt.

Betyg: ***