JANE BIRKIN OCH VINTERBARN
"Enfants d'Hiver" (Capitol CD 2008) är den fjärde i en serie av skivalbum med Jana Birkin från 2000-talet som började med den sensationella live-skivan "Arabesque" 2002.
Jane Birkin är en alldeles utmärkt chanson-sångerska alternativt singer / songwriter i den mjukare skolan. Ja, hon sjunger ju växelvis på franska och engelska. Här på "Enfants d'Hiver" ("Vinterbarn") är det franskan som gäller, och där är hon också bäst.
En fin och subtil låtskriverska är hon. Med en konstnärlig långt större en vad många bara förknippar henne med den nästan 50 år gamla ekivoka stönlåten "Je t'aime..." hon gjorde med sin partner Serge Gainsbourg 1969.
Eva och jag såg henne live i Filadelfiakyrkan (utmärkt konsertlokal) i Stockholm 2011. Konserten var sådär, men den stora tillströmningen av en hip publik vittnar om hennes ikoniska kultstatus. Oklart om denna lyskraft baserar sig på hennes skivor.
"Vinterbarn" är en fin, poetisk, sparsmakad skapelse. Men också något enahanda i sitt uttryck. Så värst varierad är hon inte, Hon sjunger sensuellt i ett begränsat register, men med en närhet som går igenom. Sångerna som "Prends cette main", "Période bleue", "Il fait nuit", "Pourquoi" och titellåten flyter ihop.
Bäst är hon i den engagerade hyllningen "Aung San Suu Kyi", om den burmesiska demokratikämpen som länge satt i skamlig husarrest som politisk fånge hos regimen. Jane Birkin läser upp en flammande appell (på engelska) och citerar Amnesty International. Det är bra. Mera av sådant gammalt hderligt engagemang hade varit välkommet i våra hårda tider. Men för Aung San Suu Kyi har det lyckligt nog gått bättre sedan denna skiva gjordes 2008. Nu har hon chans att bli president i Burma.
Betyg: ***
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home