MUSIK FÖR SLAGVERK

Återkommer till slagverkets fröjder och min faiblesse för slagverk. I mitt inre rum finns bland annat ett stort rum möblerat med arsenaler av alla slags pukor, trummor, gongs, vibrafoner och marimbor. Det är de olevda drömmarna om den perkussionist jag ville bli, men aldrig lyckades nå fram till.

Att se Kroumata-ensemblen live, till exempel vid deras tidigare återkommande konserter i Filadelfia-kyrkan, Birkastan i Stockholm, var en enorm upplevelse - musikaliskt, men också visuellt. Slagverk är rörelse, dynamik, variation, action.

Att höra Kroumata eller annan ensemble (t.ex. Les Percussion de Strasbourg) på skiva är inte lika självklart samma positiva upplevelse. Mycket av den bärande kraften kan ha svårt att nå fram genom högtalarna, och av den finstämda dynamiken blir mest tissel och tassel.

Ändå - här är Kroumata med deras album "Kroumata" (BIS CD 1998). På denna skivan består menyn av "Third Construction" av John Cage (alltid bra på kompositioner för slagverk), "Kroumata Pieces" av Sven-David Sandström, som är direkt skriven för gruppen, vilket också gäller den finkänsliga "gläntor" av Henrik Strindberg. Den senare var en gång  med i proggrock-gruppen Ragnarök och blev sedan seriös kompositör. Han är för övrigt också släkt med August Strindberg.

Här är vidare också kompositioner av de för mig obekanta George Katzer och Ch'ien-Hui Houng. Den senare bidrar med ett stycke för fem marimbor. Det är i mitt tycke det minst intressanta här, eftersom jag suktar efter slagverksgruppens mångfald av instrument-uppsättning. Alla stycken på skivan (utom möjligen Cages) rör sig inom begränsade grupperingar av slagverkets rum och uttrycksmöjligheter. Av den anledningen letar jag fortfarande efter den riktigt bra percussion-skivan, och den bästa skivan med Kroumata. Men - lågt betyg betyder här inte dålig, utan att det nakna slagverket trots allt har svårt att hitta riktigt hem på skivmediet.

Betyg: **