EN BLEKT BLONDINS HJÄRTA

Med "En Blekt Blondins Hjärta" (Record Station CD/LP 1991) fick Eva Dahlgren ett rejält genombrott som folkkär och brett respekterad artist.

Hon hade gått den långa vägen, från lite vilsen vissångerska i Melodifestivalen 1979, via mörka, starkt personliga songwriter-skivor som en "djuping" med trogen, växande publik. Vackra balladen "Ängeln i rummet" (1989) öppnade upp och väl inne på 90-talet blev "En Blekt Blondins Hjärta" rena segertåget.

Det är en poetisk, mångfacetterad men i grunden ljus skiva, lika livsbejakande som det snyggt fotograferade och designade konvolutet. "Vem tänder stjärnorna?" blev välförtjänt den stora hiten. "Så många kvinnor som jag spelat / men aldrig gjort det bra". Bästa spåret är ändå den skugglikt gåtfulla "Kom och håll om mig", med en markerad mediumrytm och ett stråk-arrangemang där stråkarna ligger med en lätt fördröjning och kommenterar orden i sången. Det är mycket raffinerat.

Spännande är också upplägget i inledande "Jag är Gud". En repetitiv, rytmisk klangmatta med fanfarlika sekvenser och samplade applåder. Paljetten får mig att direkt associera till Weather Report och deras gamla fusionlåt "Nubian sundance", som jag älskar. Är det en slum? Om det är en medveten referens (förmodligen för icke-kreddig och dold för de flesta) så blir åtminstone jag helt lycklig. 

De sparsmakade balladerna "Lev nu" och "Guldlock" är andra fina stunder. Allt är reflekterande, långsamt, sensuellt och skapat med stor konstnärlig integritet. Anders Glenmark har producerat. De tidiga Eva Dahlgren-albumen hade jag haft lite svårt för. Hennes återhållsamhet och sävliga tempi. Här öppnar hon upp på ett helt annat sätt. Hennes bästa album.

Betyg: ****