BOB DYLAN I EN POLITISK VÄRLD

1989 är för evigt känt som året då Berlinmuren föll och hela gamla, kommunistiska Öst-Europa brakade samman som ett korthus. Allt förändrades när Kalla Kriget plötsligt var slut.

Jag vet inte om det är det som Bob Dylan syftar på i sången "Political world" som inleder denna skiva. Han rör sig mera metaforiskt. Men nog ser det ut som en händelse att sången råkade komma just detta år.

"Oh Mercy" (CBS LP/CD 1989) är Bob Dylans allra starkaste album från 1980-talet. Det säger inte så mycket eftersom 80-talet var hans tunnaste decennium. En mix av predikantskivor, halvskapliga "Infidels", några rätt ointressanta mainstream. Ända tills det lyftet med det lyckade hobby-projektet The Travelling Wilburys, som var 1988 års stora överraskning.

"Oh Mercy" är inspelad i New Orleans, med Daniel Lanois som producent. Tio relativt korta, koncentrerade sånger om läget i världen, om inte dagspolitiskt så i alla fall i skuggan av AIDS. "Political world" är snabb och drabbande. "Everything is broken" har den där ilskan som ofta gör Dylan-låtar så bra. "The man in the black coat" och "Disease of conceil" har domedagstoner, medan i "Good as I am" råder ödmjukhet.

Vad jag uppskattar är just de koncentrerade novellformaten. Inga 15 minuters epos denna gången. Bra, okonstlad produktion. Och en Bob Dylan som har något viktigt att säga. I 1980-talets absoluta slutskede, när många trodde Dylan var uträknad (hur ofta har det inte hänt?), slår han knockout som förtäckt medlem i en hobbygrupp full av spelglädje, och kommer strax därefter med en av sina bästa skivor någonsin. Säg, en av hans 8-10 bästa. Det finns ju rätt många att i katalogen.

Betyg: ****