PEPS KOMPIS RONNY FRÅN RÅÅ

Samtidigt som Peps Blodsband var inne i en stark kreativitet med sin nya reggae, gjorde de lite vid sidan av en rolig skiva tillsammans med Peps kompis Ronny Åström, "Den ensamma människan" (Sonet LP 1976). En tidningsman från Råå i Helsingborg och en hobbysjungande amatör.

Ja, han sjöng hellre än bra. Med en knagglig, grovhuggen röst. Och på en skånska som... ja, har man svårt för skånska är inte den här skivan den rätta. Som tur är finns alla texter tryckta på omslaget.

Och texterna, de är fyndiga, roliga, dråpliga och ibland insiktsfulla. Ronnys charmiga men grovskånska amatörsång kunde blivit ren buskis. Men med det proffsiga, säkra och väl varierade kompet av Peps Blodsband, och med Peps lyhörda produktion lyfts Ronnys låtar upp till en ny plattform och får visa hur genialiska de faktiskt är.

Skånska visor i lätt reggae-gung. "Skrotknuttes Majvisa", en charmig nonsensvisa som öppning. Sedan blir det marsch, polka, rock'n'roll, slowfox och annat, beroende på karaktär. "Psst, lunchen väntar" gisslar fackpampar. "Sextioettan" är en inte helt rumsren historia med minst sagt överraskande slut. Den går så fort så att Ronny knappt hinner med att sjunga, vilket blir komiskt.

"Livet på landet" är en dråplig skröna om skånska storföretag och miljö-katastrofer. Tungsinta "Klippiga toner" är tidstypisk skvalmusik-kritik. "Man hör på bruset / från Radiohuset / och fyller sin själ med apati." Radiohuset dyker också upp i den märkliga historien "Balladen om den sjunde terroristen". Scenen är terroristdramat mot Västtysklands ambassad 1975, dit "en liten ensam Skånepåg" som på besök i huvudstaden råkade förirra sig och hamnade i förväxling.

Och så var det det där insiktsfulla. "Skeve-Per" är en mycket fin skildring om den gamle, buttre skomakaren som ligger på sitt yttersta på långvården och ser sitt liv passera i revy. En fantastisk sång  som i sig själv är stor. Mer än vad Ronny kunnat gestalta själv. Men med Peps och Blodsbandet är hela "Den ensamma människan" en rolig, udda, men tyvärr lite bortglömd svensk skiva.

Betyg: ****