GAMLA, SKÅNSKA VISOR MED PEPS

Mångsidige Peps Persson tyckte om att ta ut svängarna och skapade helt nya spelrum för sin skånska rotrock. Från genuin blues och reggae - stilar som han fullständigt anammade och formade till sina egna, personliga uttryck, gav han sig nu också in på gamla folkliga, skånska visor.

Det hade han gjort en gång förut. På "Hög Standard" sjöng han "Persson ifrån stan", en visa som skrivits för längesen av hans egen far Anton Persson.

På skivan "Fyra Tunnland Bedor om Dan" (Oktober-förlaget LP 1977) tog han nytt grepp och ägnade sig helt åt gamla ballader, skämtvisor, revykupletter och strejkvisor från Skåne från början av 1900-talet. Alla med lätt reggae-gung, men också med dragspel, klarinett och tjoiga stomp i renaste dur.

Det var en ny vinkel av den folkmusikvåg som svepte genom det svenska 70-talet. Den hade mest centrerats kring Dalarna och Hälsingland, och då handlat om spelmanslåtar på fiol. Delar av denna våg hade puritanska drag. Skåne fanns knappast med på den kartan, inte förrän nu.

Peps hade här satt ihop en combo kallad Pelle Perssons Kapell (alt: Pelleperssons kapell). Där ingick Blodsbandet med Brynn Settels (klaviatur), Bosse Skoglund (trummor) och Rolf Alm (nu på dragspel). Bland de övriga fanns Roland Keijser från Arbete & Fritid (sax, klarinett) och Per Odeltorp på bas (han skulle snart bli känd som Stig Vig i Dag Vag).

Det är en rolig skiva. Både humoristisk och med ett sprudlande musikaliskt gott humör. Öppnar med "Auktionsvisa", en drastisk skröna om "en auktion på redit bonnavis". "Titta in till oss" som hämtats från nykterhetsrörelsen och "Strejkvisa" (melodi "Halarvisan") från arbetarrörelsen. "Bedevisa" är å en låt där Peps sjunger ut med ett temperament på en skånska som nära nog kräver ordbok (finns på omslaget).

Mera finstämda är "En död i skönhed", som är en variant på "Värnamo-visan", och den avslutande "Låftamannen" där farmor berättar sagor för barnen om tomten på vinden, men "glöttar nuförtiden, di grinar när en skäller / på spögen tror di ente mer, på storken ente heller". Det är en trivsam, ljus Peps-skiva. Ett avbrott mot hans rena reggaealbum som kunde bli rätt flummigt tunga vid denna tid. Och som alltid - ett lysande musikaliskt hantverk av ett proffs som Peps.

Betyg: ****