STEVIE WONDERS SOULHISTORIA

Soulmästaren Stevie Wonder har en intressant historia. Upptäcktes tidigt av Tamla Motown. En supermusikalisk, blind 12-åring som sjöng skjortan av alla. Lanserades som underbarn (vilken han ju var). Fick artistnamnet Little Stevie Wonder.

Motown körde hård med storstjärnor. Artistnamnen blev Wonder, Tops, Miracles, Supremes och Temptations. Allt var mirakulöst och överlägset. Hitfabriken var auktoritärt driven och stenhårt produktiv, begåvningarna många och framgångarna därefter.

Stevie Wonders allra tidigaste skivor, de med namnet "Little Stevie" (1963-64) är kanske mera kuriosa än bra. Men sedan händer det något. Stevie Wonder utvecklas enormt i övre tonåren, har alla resurser bakom sig och skriver makalösa hitlåtar på rad.

Det blev pockande, extatisk gospelsoul som "I was made to love her" (1967) och "For once in my life" (1968). De eleganta "Yester-me, yester-you, yesterday" och "My cherie amour" (båda 1969). Alla är de klassiker som hörs jämt i "Så ska det låta"-program och liknande.

Runt 1970 ändrade Stevie Wonder riktning. Bara 20 år gammal var han en "veteran" som krävde självständighet och skapandefrihet i det toppstyrda Motown-bolaget. Hans äldre sångarkollega Marvin Gaye gjorde liknande revolt vid samma tid. Ledningen gav efter och insåg att dessa båda guldkalvar skapade bäst om de fick som de ville.

Stevie Wonders 1970-tal blev fantastiskt. Han gjorde välproducerade, tunga soulfunk-album med innovativ musik full av underbara melodier och politisk medvetenhet om de sociala orättvisor och diskriminering som präglade USA vid denna tid. Album som "Talking book" (1972), "Inner visions" (1973) och dubbeln "Songs in the Key of Life" (1976) innehöll både kärlekssånger som "You are the sunshine of my life" (1972) och starka, politiska låtar som "Living for the city" (1973) och "I wish" (1976), liksom musikerhyllningar som "Sir Duke" (1976) och "Master blaster" (1980).

Sedan hände det lustiga att han gjorde en kärleksballad för en film, "I just called to say I love you" (1984). En retfullt insmickrande sång som biter sig fast, sådär som en lyckad hitlåt gör. Den blev hans största hit och många associerar honom bara med den. En sång att älska eller hata. Jag klarar inte av den. Men eftersom han inte varit så aktiv sedan dess har den kommit att skymma mycket av hans storhet.

Allt finns med på denna antologi, "Song Review : A Greatest Hits Collection" (Tamla Motown saml.-CD 1996).

Betyg: ****