LEGEND ÄR BARA FÖRNAMN

När John Lennon blivit skjuten till döds vintern 1980 lyssnade jag så mycket på Lennon att jag nästan blev mättad. Jag var mitt inne i min Beatles-återupptäckar-period och min värsta vurm för det färgstarka 60-talet.

Kände mig inte hemma i den samtida punk- och new wave-rocken. Inte i det nya 1980-talet över huvud taget. Klimatet kändes gråare och kallare än någonsin. Då föll skotten. Vansinnesdådet. Det mest meningslösa som definitivt tog död på den sista optimismen som fanns kvar.  "The dream is over".

John & Yoko hade varit inne i en nystart och hade gjort en skiva full av lust. Sedan blev det svårt att höra "Double Fantasy" (1980) utan att tänka på mordet.

John Lennons egen diskografi är kort och ojämn. Det blev bara åtta aktiva år solo. Hans skivor är en blanding av mästerverk, mindre lyckade album och obegripligheter. Ett bra urval av väsentliga låtar stämmer bra med formatet en CD. "Lennon Legend : The Very Best of John Lennon"  (Parlophone saml.-CD 1997) är en helt duglig samling.

De bästa sångerna här är de som också är från de bästa albumen: "John Lennon Plastic Ono Band" (1970), "Imagine" (1971), "Walls & Bridges" (1974) och "Double Fantasy" (1980). De tidiga singlarna är jag inte så förtjust i, även om "Give peace a chance" och råa "Cold turkey" (båda 1969) är speciella. Men inte är t.ex. "Instant Karma" (1970) någon stor låt.  Och "Happy X-mas, the war is over" (1971) blir bara för mycket. Men de är självklara på en samling.

Eftersom "Mind games" (1973) och "Rock & roll" (1975) är svaga album passar det umärkt med enstaka hits därifrån: titellåten "Mind games" och Ben E Kings "Stand by me" (1975). I den senare har Lennon och Phil Spector skippat originalets karibiska rytm och istället gjort en baktung, mäktig rocklåt med Lennons förtvivlade, starka rockkänsla.

De få postuma spåren som finns med på samlingen är försumbara. I antologin har man också helt hoppat över röriga dubbel-LP:n "Some place in New York City" (1972). Likaså, naturligt nog, de obskyra, mycket svårtillgängliga album John och Yoko gjorde före 1970. Helheten blir en bra samling som mycket väl ger en bild av sin titel, "Lennon Legend".

Betyg: ***