SANTANAS MÄSTERVERK

Carlos Santana och hans grupp Santana hittade en egen nisch i sena 60-talets öppna musiklandskap, där olika fält korsades och skapade spännande fusioner.

"Latin-rock", Santana var och blev ganska ensamma i den nischen. Unge, begåvade gitarristen Carlos Santana (född i Mexico), hade startat sitt Santana Blues Band i San Francisco. Förkortat till Santana fick de en rivstart med första LP:n och med ett explosivt framträdande på Woodstock-festivalen.

Konceptet var en latinsk rock byggd på salsa-rytmer, mycket congas och slagverk, riff från hårdrock och Santanas varma, modalt klingande sologitarr. Med andra albumet "Abraxas" (CBS LP 1970) nådde de sin konstnärliga fulländning. Titeln togs från en roman av Hermann Hesse.

Det post-psykedeliska omslaget anger tonen i musiken. Färgrik, fantasifull, erotisk, exotisk. Böljande gitarrslingor över rytmiska congas och ett mjukt elpiano öppnar upp i "Singing winds, crying beasts". "Black magic woman / Gypsy queen" är (i första delen) en cover av Fleetwood Mac. Men Santana gjorde den till sin egen.

En annan mycket lyckad cover är "Oye como va", en salsa av Tito Puente. Att Santana och hans mannar sjunger på spanska ger förstås autencitet åt latinfärgen. "Incident at Neshabur" är en underbar, instrumental jazzrock / fusion.

På LP-sidan 2 finns, insprängd mellan två snabba hårdrock-nummer, den meditativt vackra "Samba pa ti". Den är skivans höjdpunkt och det är ett av de ljuvligaste musikstycken jag vet. Carlos Santanas precisa, intensiva gitarrton har en värme som gör en helt lycklig.

Efter 1970 hade Santana många framgångsrika år med skivor i samma stil (både i gruppens och i eget namn). Många var bra. Men de skulle aldrig komma att överträffa en sådan höjdpunkt som albumet "Abraxas".

Betyg: *****