CHICAGOS ANDRA DUBBEL

Gruppen Chicago hade väckt stor sensation med sitt debut-album 1969. Formatet dubbel-LP var väldigt inne och trendigt nu. En slags kraftmätning för stora grupper och artister. Men att ha fått ynnesten att debutera med ett dubbelalbum var ovanligt.

Ännu ovanligare var att också uppföljaren blev en dubbel. Men Chicago tog snart patent på detta format. Dubbel-LP blev standard, och alla deras följande album fick enbart numrerade titlar, och samma Chicago-logotyp i olika, rätt fantasilösa variationer.

Detta är således "Chicago", vanligen kallad "Chicago 2" (CBS dubbel-LP 1970). De fortsatte att utmana Blood, Sweat & Tears om tronen i genren jazzrock. Men medan debuten "The Chicago Transit Authority" var en muskulöst uppspänd powerrock, bjöd detta album på betydligt mera nyanserad musik och rikligt med finesser.

Från snygga rocklåtar med som alltid stilfullt arrangerat blås (av trombonisten James Pankow): "Moving in", "Poem for the people", "24 or 6 to 4". Till roliga instrumentala miniatyrer som verkligen ger relief åt albumet. Sviten "Anxiety's moment" - "West Virginia fantasies" (med ganska så tydlig hälsning till Frank Zappas "Uncle Meat"). Den smarta kammarmusiken i "A.M. mourning" - "P.M. mourning", som mynnar ut i bitterljuva balladen "Memories of love".

Här finns också oväntade drag som jazzvalsen "Fancy colours", samtidigt som man slipper Terry Kaths plågsamma friform-helvetes-gitarrsolon från förra skivan. Det politiskt engagerade draget finns starkt närvarande, inte minst i avslutande sviten "It better end soon". Chicagos andra dubbel är ett bra, mångfacetterat album. På många sätt bättre än det första.

Robert Lamm sjunger de bästa låtarna. Terry Kath sjunger med sin råare rockröst. Och tyvärr sjunger Peter Cetera också. Hans gälla, vassa falsett är det som hindrade mig från att fortsätta intressera mig för Chicago.

Betyg: ****