Lorres musikhörna

Musik, jazz, klassiskt, rock, litteratur, film, konst, kulturhistoria osv.

onsdag, maj 02, 2018

FLERA HAVSVYER AV SVEN-BERTIL

Efter succén med albumet "Hommage" 2014 var det närmast självklart att Sven-Bertil Taube också skulle göra en "Hommage Vol. 2" (Universal CD 2015). Åter igen med Peter Nordahl som dirigent och lysande arrangör för Norrköpings Symfoniorkester.

Och det är en ren fortsättning. Ett kärleksfullt men inte helt över sig originellt urval av visor, främst av Olle Adolphson och Lars Forssell. I någon mån även av Carl-Fredrik Reuterswärd. Alla gamla vänner och kompanjoner till Sven-Bertil.

Det är åter med åldrandets och vishetens värdighet han tar sig an sång- och poesiskatten. Ja, man ska kanske inte prata ålder, men som jag tidigare nämnt är det svårt att bortse från den aspekten här. Det är med lugnets och livserfarenhetens själ som 80-årige mästaren framträder, och det är imponerande och respektingivande. Långsamt i genomgående tempo. Gott om tid för eftertanke i varje strof med hans underbara diktion och frasering.

"Trubbel" destilleras här till en deklamerad dikt där endast första och sista versen läses upp. Alla Olle Adolphsons verser där emellan, om svartsjukans och den bedragnes förnedring mitt i ett grönskande sommarlandskap, förutsätts välbekanta för lyssnaren och speglas enbart av den vackra melodin, som framförs av Nordahls piano och stråk-arrangemang. Det är ett vågat grepp men det fungerar. Det blir ett uttryck av smärta och plågad skönhet.

"Nu är det gott att leva" och "Det gåtfulla folket", liksom Forssells översatta "En fransman i Stockholm" har kanske hörts i piggare tolkningar. Trots att Sven-Bertil är en förstklassig vokalist har  rösten och kraften trots allt tappat en del. Mest förtjust är jag istället i de dikter till orkesterns paletter som han läser med pondus och stram andlighet.

På denna volym är det (förutom redan nämnda "Trubbel") liksom på förra skivan några poem med havet som motiv. Något jag rent allmänt alltid varit svag för. De är "Om giftet dödar havet" och "Mannen från havet", båda av Forssell. De blir i Taubes och Nordahls varsamma händer stor musikalisk poesi i små, sköna miniatyrer.

Denna volym 2 är kanske inte lika fulländad som den första "Hommage". Men å andra sidan ; tycker man om den så är det inget att tveka på att skaffa denna självklara fortsättning.

Betyg: ***