MUSIKALISKA FÄRGNYANSER MED SANI GAMEDZE

Nu är jag helt klart jävig. Sani Gamedze är gift med min bäste kompis Peter Fors. Så är det sagt. Men nu är det inga recensioner jag ägnar mig åt här utan bara förmedling av olika intryck och tips.

Sani är en lysande jazz- och soulsångerska, född i Sydafrika (Swasiland) 1968. Sedan drygt tio år verksam i Sverige, i Uppsala. Hon har sjungit i jazzgrupper med bl.a. pianisten Bertil Strandberg. Tyvärr är inte maken Peter Fors själv med på denna CD, trots att han är en utmärkt kontrabasist.

"Colour Me Over" (Do Music CD 2014) är såvitt jag vet Sanis första skiva i eget namn. Temat är färger som också illustreras av hennes uppsättning av stickade klänningar i alla tänkbara färger på det snygga omslaget. Givetvis har färgerna också betydelse för låtar, titlar och stämningar.

Skivan inleds med "Purple rain", den välkända power-balladen av Prince. Ett modigt val av cover, och Sani Gamedze tolkar den på ett mycket eget sätt. A cappella (alltså helt utan instrument), i  väldigt långsamt tempo och med extremt lång pausering. Det blir minst sagt sparsmakat. Medan Prince i originalet spänner en väldig, bombastisk båge av arena-rock låter Sani tystnaden tala och för fram melodin. Men det blir nästan lite väl långsam.

Snart kommer kompet in, och det blir tolkningar av Duke Ellingtons "Mood indigo", av James Taylors vackra "Fire and rain" (som jag förknippar med Blood, Sweat & Tears), av soullåtar av Stevie Wonder och Lionel Ritchie och ytterligare en smakfull palett av sånger i olika färgskalor.

Sani Gamedze sjunger fantastiskt, med en djup, fyllig altröst som vibrerar av själ och känsla. Kompet är utmärkt följsamt och svängigt med Daniel Lantz på piano / elpiano, Bobbo Andersson på gitarr, Per Johansson på elbas och kontrabas, och Karl Jansson på trummor.

Som vokaljazz är det ganska traditionellt hållet, och detta sagt i positiv bemärkelse. Jag älskar när Sani brister ut i "On a clear day" och sällar sig till de riktigt stora, klassiska jazz-vokalissorna med Sarah Vaughan i spetsen.

En speciell egenskap med "Colour Me Over" (som även skrivs "ColourMeOver") är Sanis recitationer av dikter mellan sångnumren. Det blir lite kluvet. Det drar ner tempot rejält, samtidigt som det ger just en personlig och färgstark touch. Det är en färgrik skiva på många sätt - personligt, musikaliskt, tematiskt (i låturvalet) och visuellt på omslaget. En skiva med stor värme.

Betyg: ****