EBBA FORSBERG TOLKAR LEONARD COHEN

Vilken lysande tolknings-skiva! "Ta Min Vals : Ebba Forsberg sjunger Leonard Cohen" (Amigo CD 2009) med Ebba Forsberg är helt igenom lyckad. Varsam, varmt genomlysande, personlig.

Annars har mitt förhållande till Leonard Cohen genom åren varit lite sådär. Gillar ju singer / songwriters generellt. Är mycket förtjust i Dylan, Joni Mitchell, Paul Simon, Neil Young, Tim Buckley osv, Poetiska artister med sångskrivande av högsta klass.

Leonard Cohen var helt självklart en poet och en sjungande konstnär av rang. Full respekt. Men jag klarade aldrig av att lyssna på hans gamla inspelningar. Nej, ursäkta, men klassiska "Songs of Leonard Cohen" och andra  var så släpiga och dämpade att jag somnade. Personligt uttryck, personlig röst jovisst. Men jag somnade. Har minne av gamla FNL-möten. Det var grönt te, katter och Leonard Cohen. Tryggt vaggande och värmande, men ack så enahanda.

Alltså har jag heller aldrig satt mig in i hans texter, och det är säkert en miss. Jag kan nu inse att han ofta hade en täthet och centrallyrisk koncentration där t.ex. Dylan istället blir långrandig och utsvävande. Jag har också upptäckt sångaren Cohen på senare tid, hans allra sista skivor där han talsjöng nära mikrofonen med förförisk, djup basröst som lagrats väl med ålderns värdighet.

Men det behövdes också någon annan uttolkare för att släppa in mig i Leonards Cohens värld. Fina Ebba Forsberg har tolkat Dylan, Tom Waits och Leonard Cohen med den äran. Ibland i samarbete med Mikael Wiehe, men här solo. Wiehe har däremot gjort de känsliga och välformulerade översättningarna.

Så här har vi då titellåten "Ta min vals", naturligtvis den Wien-doftande "Take this waltz" från 1988. Mitt favoritspår "Kärlekens systrar", som är den tidiga "Sisters of mercy". "Johanna från Orleans" är självklart "Joan of Arc", det vill säga Jeanne d'Arc. "Hallelujah" som jag annars har svårt för med Leonard Cohen blir storartad.

Och så vidare. Tio sånger, och Ebba Forsberg sjunger dem lysande. Hon har en lågmäld intensitet, en stramhet och samtidigt en värme som går rakt in i mig. De enkelt sköna vismelodierna och de välskrivna texterna (via Wiehe) får här en gestaltning som gör att jag äntligen kan ta åt mig Leonard Cohen för fullt, helt utan förbehåll. Det här är en mycket bra skiva.

Betyg: *****