INTROVERTA TONER FRÅN NORSKA LANDSKAP

Det sena 70-talets musik till stor del för min del. Fritt upplagd improvisations-musik. En sökande, ganska karg form av modern jazz och jazzrock, elektrisk eller akustisk.

En ordlös instrumental-musik där tonerna fick tala för sig själva. En abstrakt stämnings-musik någonstans mellan kreativt kaos och meditativ skönhet i olika landskap och väder-formationer (på de sparsmakade omslagen).

Terje Rypdal från Norge är en fantastisk elgitarrist. Han säger sig vara inspirerad av tre förebilder: György Ligeti, Jimi Hendrix och Miles Davis. Det säger något om klangfältet. Ligetis sträva modernism med cluster-klanger för stråkar, Hendrix elgitarr-explosioner med pedaler och wahwah, och Miles fria sökande, elektriska jam i höjd med "Bitches Brew".

Terje Rypdal har ett alldeles eget sound med sin nerviga elgitarrton. Mycket volympedal och mycket vibrato på greppbrädan ger nerviga, isiga klanger med en intensiv dramatik. På denna skivan "Waves" (ECM LP 1978) spelar han ihop med Sveinung Hovensiö på elbas och fantastiske Jon Christensen på trummor (som då spelade på snart sagt varenda ECM-skiva). Så brukar Rypdal också ha en andra solist-partner, och på "Waves" är det danske trumpetaren Palle Mikkelborg, då aktiv i danska jazzrock-gruppen Entrance som nyligen är nämnd här.

Det blir en sällsamt lyckad kombination. Rypdal och Mikkelborg spinner dialoger på elgitarr och trumpet, till en fylligt, drivande komp. Inledande "Per Ulv" är en fantastisk låt i sin snygga uppbyggnad  över ett fanfar-liknande tema. "Stenskoven" är spöklikt drömsk med sitt spikpiano och sin haltande tretakt (den låten finns också på nämnda Entrance-LP:n).

"Karusell", "Charisma" och titellåten är mera stillastående trevanden i den anda som ECM-etiketten ofta presenterade i sin estetik. Musik som kräver tålamod och som inte ställer in sig, men som har en stor konstnärlig intensitet. I Terje Rypdals musik är det lätt att man framkallar egna bilder av norska fjäll, fjordar och ödsliga, storslagna naturlandskap. Skivans omslag skvallrar också om det.

Betyg: ****