.

PAUSBILD - OMSTART
(PÅ BALKONGEN I BIARRITZ)

Så såg det ut när jag satt på en balkong i Biarritz sommaren 2008. Matilda tog bilden i åskvädret. Det blev en sällsynt optisk effekt.

Bildem har ingenting med skiv-kronologin att göra. Jag vill mara markera en paus med en neutral bild.

Ja - herregud ! Sedan i september 2012 har jag hållit på att beta mig igenom hela min skivsamling kronologiskt i denna blogg. Den ursprungliga idén var att skriva kort, kärnfullt om varje skiva. Det höll inte länge. Snart blev det långa drapor. För långa.

När jag startade denna bloggen "Lorres Musikhörna" den 28 juni 2005 utgick jag från spontana infall, reflexioner och tyckanden om allt möjligt runt omkring. Mest musik förstås, men även litteratur, konstuställningar, resor, utflykter, händelser och nyheter. Politik undviker jag av princip (liksom på Facebook), och mitt jobb på SVT och SVT:s arkiv skriver jag sällan om. Inte av princip, det har bara inte blivit så.

Den fyra år långa, feta diskografin har stängt ute möjligheterna till alla dessa valfria, spontana infall (jag har inte velat blanda äpplen och päron). Det är naturligtvis synd på ett sätt. Å andra sidan har jag fått tillfälle att kommentera ALL musik jag är intresserad av. ALLA Beatles skivor, alla klassiska jag gillar, alla Zappa jag finner intressanta, all konstig kuriosa osv osv.

En aspekt som det - tyvärr - funnits och borde ha funnits anledning att skriva om är alla de runor över döda personer, som sorgligt nog har varit förfärnde många de senaste åren. Robban Broberg, David Bowie och Olle Ljungström skrev jag runor om. Det var avsteg från kronologin. Liksom enstaka rese-inlägg, från Frankrike och - naturligtvis - från San Francisco i april 2013. Det hade varit omöjligt att förbigå.

Men alla andra saknade avlidna : Freddie Wadling, Bodil Malmsten, George Martin, Pierre Boulez, Tommy Blom och Anders Töpel i Tages (dog nästan samtidigt), Magnus & Brasse, Malik Bendjelloul som jag kände, och en rad nära och kära. Jag får väl skylla på att min blogg har fått en annan funktion. Nobelpris och Polarpris kommenterade jag ofta förr i bloggen. Inte nu. Och hela det bedrövliga världsläget? Ja, det får andra skriva om.

Jag kör vidare ett tag till. För under dessa fyra år som jag gått igenom hela diskografin har naturligtvis en mängd nya skivor (med ny eller gammal musik) tillkommit. Jag tar den codan från början kronologiskt, med början i Antonin Dvorák. Sedan får denna vårens tripp till New York och Greenwich Village ge avtryck i kommande inlägg om tidig Bob Dylan och Simon & Garfunkel. Och så vidare. Men nu tar jag först paus ett tag.

Trevlig fortsatt sommar !

Bengt