Lorres musikhörna

Musik, jazz, klassiskt, rock, litteratur, film, konst, kulturhistoria osv.

söndag, september 06, 2015

OLLE LJUNGSTRÖM ÖVERTYGAR IGEN

2000 var året när Håkan Hellström slog igenom som solo-artist med "Känn Ingen Sorg För Mej, Göteborg". Överallt Håkan Hellström. Och det har det varit sedan dess. Jag kan uppskatta Hellström som person, scenartist och förvaltare av en svensk visskatt. Men inte som sångare eller låtmakare. Har aldrig riktigt tänt på hans musik, hur mycket jag än hade velat.

Detta apropå Olle Ljungström. Säkert dumt att ställa de två emot varandra. Båda begåvade, på olika sätt och med olika personligheter. Men jag kan inte komma ifrån det ändå.

Här framme på sitt femte utmärkta solo-album var Olle Ljungström fortfarande en "doldis". En hipp figur som främst var en angelägenhet för yngre kulturfolk i Stockholms innerstad. Var han för "knepig" för ett folkligt genombrott, som han borde förtjänat? 

Detta är "En Apa Som Liknar Dig" (Telegram CD 2000). Och vid denna tid tycktes Olle bara bli bättre och bättre. I den inledande mycket sorgliga och mycket vackra "Kaffe och en cigarett", skapar han stor poesi i sin skildring av ett apatiskt tillstånd. Och detta till en omedelbar popmelodi som går direkt till hjärtat.

Därefter titelsången "En apa som liknar dig". En mäktig, snabb popsång. Som alltid med Olles osvikliga sinne för fina melodier. Och han har aldrig sjungit så bra som här. Han sjunger till och med ut ordentligt, till en bärande stråksektion. "Sthlm, Sthlm" är en lakomisk skildring av storstaden "Guds utvalda stad / när nå'n är ledsen, / nå'n är mördad / och nå'n är bara glad". Flera tragikomiskt illusionslösa sånger, lika melankoliskt ömsinta följer, som "Med eller utan". Till slut bryts illusionen när Olle utmanar Ebba Grön i en punkigt överstyrd, störig gitarrlåt med titeln "Jag är ung och kåt".

"En Apa Som Liknar Dig" blev kulmen på Olle Ljungströms bästa, mest kreativa och nyskapande songwriter-period. Han hade börjat trevande (efter Reeperbahn-epoken) med den självbetitlade solodebuten 1993, följd av den bättre men något malande "Världens Räddaste Man" 1994. Så - med den mera poppiga "Tack" 1995 var han framme och helt i hamn. Därefter de båda helt fulländade "Det Stora Kalaset" 1998 och så denna "En Apa som Liknar Mig" 2000.

Därefter vet jag inte vad som hände. Det är ingen hemlighet att Olle suttit fast i gamla, romantiska konstnärsmyter. Han har dragits med svåra drogproblem och allmänt dålig hälsa. Den följande skivan "Synthesizer" (2002) var ett platt fall. Därefter följde ett oroväckande uppehåll. Comebacken "Sju" (2009) var en fruktansvärd, skräpig punkskiva. En skiva som definitivt inte är i min smak.

När han sedan 2012 dök upp i TV4:s "Så Mycket Bättre" visade han sig vara i mycket skröpligt skick. Den rockmyts-attityd man trodde han odlat som en spännande klädsel visade sig vara sann och destruktiv. Det var tråkigt att det var i denna tunna skepnad han till slut blev en kändis för svenska folket. Låt oss hoppas på nya krafter. För Olle Ljungström är en av Sveriges mest bästa, mest unika sångpoeter genom tiderna. Lyssna bara på denna, "En Apa Som Liknar Dig".

Betyg: *****