UNDERSKÖNA SADÉ

Det kan vara svårt att skilja Sadés skivor från varandra. De är inte många genom åren, och de är märkligt enhetliga i sin stil. Enformiga kan en del tycka. Konsekventa i ett fulländat, personligt utmejslat uttryck kan man också säga.

"Lovers Rock" (Epic CD 2000) är hennes femte studioalbum under loppet av 16 år (med avbrott för barnledigheter osv). Detta var så tillvida hennes comeback. Det är kanske också hennes största succé någonsin med Grammy Award och stora försäljningssiffror.

Och Sadé Adu, född 1959 i Nigeria och bosatt i London, är på många sätt en unik artist. Som soulsångerska så soft, så soft och beslöjad i  sitt uttryck. Sensuell är en underdrift, men kan också låta för billigt i sammanhanget. Sadé är mer än sensuell. Hennes varma sång har med hela livet att göra.

Ibland anklagad för att vara FÖR soft, har blivit kallad cocktailmusik och hissmusik. Ändå har hon många gånger skrivit engagerade texter. Men framför allt har hon blivit älskad som en fantastisk sångerska, med koncentrerat uttryck. Och på scen dessutom så vacker att man saknar ord.

Nu är egentligen Sadé namnet på hela bandet. En samspelt combo med fina musiker på klaviatur, tenorsax, gitarr, bas och trummor. Men de kommer lätt i skymundan. Sadé Adu och hennes röst, hennes låtar och hennes personlighet kommer tveklöst i fokus. 

Titellåten "Lovers rock" är ljuvligt vacker, bland det mest förföriska man kan höra i musikväg. Hela skivan är enhetlig och bra. Men bland Sadés, trots allt, väldigt snarlika album, föredrar jag ändå helst hennes debut "Diamond Life" från 1984, och kanske även "Stronger Than Pride" från 1988.

Betyg: ****