ELVIS COSTELLO MÖTER CHET BAKER

Det dröjde innan jag upptäckte Elvis Costello. På 70-talet hade jag mest undrat vad det var för en lustig figur som försökte se ut som Buddy Holly och fantasilöst kallade sig för Elvis.

Minns att jag 1979 skrev en beryktad artikel i Helsingborgs Dagblad, där jag sågade det mesta av den nya ny-rocken, till exempel Elvis Costello. Istället hyllade jag den gamla, fina rocken, till exempel The Beatles.

Där var jag verkligen ute och cyklade. Inte insåg jag då att just Elvis Costello var en av de största traditions-bärarna, med stenhård koll på alla rockens rötter. Plus en allmänt bred musikkunskap. Och därtill en mycket stor Beatles-fantast.

"Punch the Clock" (F-Beat Records LP 1983) med Elvis Costello & The Attractions kommer en bra bit in på hans kronologiska, långa skivlista. Han var här en erfaren artist och sångskrivare. Han sjunger på sitt karakteristiskt tydliga men lite gläfsiga vis, och är som oftast uppbackad av sin täta trio The Attractions, med bl.a. den trogne Steve Nieve på orgel och piano.

Jag är ingen stor kännare av Elvis Costello. Men jag tycker om denna skiva, främst för den mycket speciella balladen "Shipbuilding" som verkligen sticker ut. Texten har sin bakgrund i det hårda, brittiska klimat som präglade Margareth Thatchers England i allmänhet, och Falklandskriget mot Argentina 1982 i synnerhet.

I den vackra balladen visar Costello prov på sin breda musiksmak, när han har bjudit in gamle jazzveteranen Chet Baker på trumpet som solist. Chet Baker var ju ett stort namn inom 1950-talets amerikanska "cool jazz"-era, där han både spelade mjuk trumpet och sjöng sammetslent, bl.a. med Gerry Mulligan och hans kvartett. Chet Baker var här, i början av 80-talet, inte i något bra skick hälsomässigt. Men hans melodiösa trumpet (spelad genom bandeko) förgyller och förhöjer verkligen denna Costellos mästerliga ballad.

Hela skivan består av fina låtar, och den tidigare new wave-rockaren går nu in i en bred, musikalisk utveckling som kreativ singer / songwriter. "Everyday I write the book" är ett annat starkt nummer. Annars genomgående mest snabba, snärtiga rocklåtar. Ofta förstärkta med tromboner i ett lågt läge. Långt senare skulle jag höra mycket mer av Costello genom vår vän Karin Original.

Betyg: ***