TAGES FRÅN GÖTEBORG - FÖRE SIN TID

Tages var det största svenska popbandet omkring 1967, jämte Hep Stars och Ola & The Janglers. De kom från Göteborg och slog igenom som "Västkustens Beatles" i en popbands-tävling 1964.

Det som slår en nu är hur unga de var. Födda runt 1947 var de faktiskt t.o.m. yngre än många av de progg-musiker som senare skulle slå igenom på 1970-talet.

Deras tidiga, tonåriga singlar som "Don't  turn your  back"   (1965) låter charmigt slas-hasiga. Just som ett källarband i en replokal någonstans i Götet på 60-talet. Men Tages utvecklade snabbt en solid pop i låtar som "Miss MacBaren" (1966), "I'm going out" (1967), den oerhört fina "Every raindrop means a lot" (1967), Motown-covern "Treat her like a lady" (1967) i en lysande version, och flower power-klingande "There's a blind man playing fiddle in the street" (1968).

De var snabba med moderiktig mods-klädsel och de var faktiskt pionjärer med psykedelisk ljusshow. Böljande färgmönster projicerades mot deras vita kostymer på scenen. Tommy Blom och bassisten Göran Lagerberg sjöng växelvis solo. De åkte till London och spelade in i EMI-studion. En ny bok om Tages heter mycket fyndigt "Tages - från Avenyn till Abbey Road" (2012).

Tages var på väg någonstans. De ville vidare och experimentera, medan många andra i svenska popbandsvågen gav upp runt 1968. Ändå ville det sig inte. Ett sista försök under namnet Blond 1969 blev inte så lyckat. Men Tages var ett mycket bra popband runt 1966-67. Deras utveckling finns här på "Tages 1964-68" (EMI saml.-2LP 1983, senare som CD 1992).

En intressant utveckling har fine musikern Göran Lagerberg, som varit aktiv genom alla skeden. Först pop med Tages, så rock med Heta Linjen, proggig folkrock med Kebnekaise, jazzrock med Egba och Bolon Bata. Så åter pop med Grymlings. Och säkert mycket mer.

Betyg: ***


 LITE MERA AV HEP STARS

Denna senare samling med Hep Stars,"Cadillac Madness" (EMI saml.-2CD 2004), är snarlik "Hep Stars 1964-1969", men inte lika bra.

Att jag ändå har med den är bara som komplement med några låtar. Främst - "Sagan om lilla Sofi" (1968). Den saknas av någon anledning på andra samlingen. Kanske var det så att Per Gessle (som gjorde urvalet där) valde bort den. Och det kan jag ha förståelse för.

För visst är "Sagan om lilla Sofi" ett prekoral. Men bra. Texten av Lasse Berghagen, musiken av Benny och Svennes mjuka sång gör denna rätt märkliga sång med fredstema till något riktigt stort. Inte ett öga är torrt. Ett annat (pekoral eller ej) faktiskt bra spår är "Är det inte kärlek säg?" (1969), med paret Svenne och Lotta i duett. "Little green apples" har här fått en annan översättning av Peter Himmelstrand, än när Monica Zetterlund sjöng den samma år som "Gröna, små äpplen".

Men annars är det övriga materialet här (det som inte är samma som på andra skivan), mest inspelningar av tidiga Hep Stars. Raggarbandet Hep Stars. De spelade snabb, sunig rock'n'roll och lär ha varit helvilda på scenen. Covers som "Rented Tuxedo" (1965), Beach Boys "Hawaii" (1966) och The Trashmens vansinniga "Surfin' bird" (1965), med trummisen Krille Pettersson på spöksång, är alla kul men tillför inte så mycket nytt.

Ett plus för stiligt omlslag på denna CD-utgåva.

Betyg: ***