Lorres musikhörna

Musik, jazz, klassiskt, rock, litteratur, film, konst, kulturhistoria osv.

måndag, mars 18, 2013

DEN TIDLÖSA FOLKJAZZ-IKONEN

"Jazz på svenska" (Megafon LP 1964) med Jan Johansson torde vara en av de mest kända svenska skivorna överhuvudtaget, alla kategorier. De spröda piano-tonerna har fått klinga i var och varannat TV-program på tema Sverige, historia, bönder och utvandrare.

Det har blivit näst intill klyschigt och missbrukat. Inte ett samtal om släktforskning utan Jan Johansson och "Jazz på svenska". Samtidigt gör det ingenting. För "Jazz på svenska" lever sitt eget liv. Så tidlös bortom trender och epoker. Så självklar i sitt känsliga anslag som fångar ett vackert svårmod.

Ja, det är någonting i anslaget som är så speciellt med Jan Johansson. Det finns en nerv i varje ton. Ändå så lekfullt, okomplicerat. Och lågmält. "Visa från Utanmyra" är den i särklass mest kända låten.
Men även "Emigrantvisa (De sålde sina hemman)" är mycket ofta spelad. Två urgamla ballader tyngda av vemod.

"Visa från Rättvik" är något av det absolut vackraste man kan höra. Det gäller också den annorlunda "Vallåt från Jämtland". Och "Berg-Kirstis polska" är med sitt accelerando en uppvisning i den mest fantastiska timing och lyhördhet. Det sistnämnda spelades sönder i gamla TV-serien "Hem till byn".

Alla tolv låtar är traditionella. Förutom Jan Johansson medverkar Georg Riedel på märkligt anonym kontrabas. Basen stöttar upp, men ändå känns det som Jan Johanssons soloskiva. En ren pianoskiva. Så underskön och vilsam att ingen att ingen TV-serie någonsin kan nöta ut den.

Betyg: *****