GAMLA, SVENSKA STENKAKOR

Sådant här gillar jag. Det är rötter. Musikalisk oskuld. Gamla, svenska schlagers på stenkaka. Min föräldra-generations musik som jag som barn hörde på EP-vinyler i radiogrammofon eller (ännu på 60-talet) i Melodiradion på transistorn.

Idag är denna ädla schlagermusik från ca 1930-talet, om inte död, så åtminstone utrotningshotad. Anders Eldeman i Sveriges Radio är en av de få som idag förvaltar detta svenska kulturarv.

"Svenska örhängen ; 50 sånger vi minns" (EMI saml.-2CD
2007) med diverse svenska stenkaks-artister är ett tvärsnitt ur den gamla skivserien "Svenska sångfavoriter" (med de roliga karikatyr-porträtten på omslagen).

Här hör jag en innerlig sentimentalitet. När Harry Brandelius sjunger "Han hade seglat för om masten" (1938) och utmärkta "Nordsjön" (1959) är det musik från en annan tid. Innan det amerikanska, "coolt" nonchalanta idiomet tagit över. Här är berättande valser om hemlängtan och mörka djup.

Ernst Rolf är historisk unik för att han var så tidig. "Bättre och bättre dag för dag" (1924). Glad käckhet, charm och tydlighet som gick genom stenkaksknastret. "Waxholm Ettan" med Fridolf Rhudin (1932) är också från en annan tid, en annan värld. Lika fascinernade som att se gamla svart/vita SF-journalfilmer från samma period.

Zarah Leander är jag kluven till. Har svårt att koppla bort tyskkopplingarna. Men visst är hennes "Sång om syrsor" (1961) gripande. I övrigt Karin Juel, Sigge Fürst, Åke Grönberg m.fl. Och så många av de favoriter som jag får anledning att återkomma till.

Betyg: ****