GÖSTA EKMAN-BIOGRAFI - EN BESVIKELSE . Ha, nu funkar det plötsligt igen! Trodde min blogg hade stängts av. Nå, var var jag? Jo, biografin över Gösta Ekman den äldre (1890-1938). Så spännande och lockande att läsa historien om denne legend, denne elegant. Denne sammansatte storhet, så omgärdad av gammaldags skååådespeeeelarmanér och rykten om drogbruk och bisexualitet. Så införlivad i en tidsperiod av cocktail, rökig elegans, tjusiga filmstjärnor, svenskt folkhem och bullrande diktaturer i Europa. . Carina Burman har skrivit "Djävulspakten - Gösta Ekmans liv och konstnärsskap" (Bonniers 2011). Den är en besvikelse. För den som väntat sig en spirituell, personligt färglagd berättelse och ett försök att fånga en själ, ett temperament och en magi är det istället knastertorrt. Carina Burmans bok är inte en en målad olja. Det är en redovisning på ett närmast pliktskyldigt knappologiskt sätt. En detaljrikedom om i uppräknandet av det ena årets teaterrepertoar efter det andra, om handlingen i varenda operett och fars som spelades, om turnéplaner och motspelare och ekonomiska villkor. . Det är en imponerande kunskap. En redogörelse på näst intill forskarnivå. Men som sagan om en fascinerande, motsägelsefull och säkert karismatisk legend är den själlös. Det bästa är nästan omslaget. Där finns en elegans inte bara i fotot utan också i formgivningen. En bildkonst som säger något mer än utöver sig själv. Tänk om hela boktexten hade motsvarat de förväntningarna.