MARVIN GAYE - "WHAT'S GOING ON"

Här någonstans är kronologin som allra, allra bäst. Tiden är åren kring 1969-1970-1971. Nästan alla musikstilar kördes runt i en mixer av dynamisk kreativitet. Ljudteknik och instrument-innovationer tog nya steg. Skivomslagsdesign blev en egen konst. Politiken fanns ständigt närvarande. Sångskrivande och berättande utvecklades av Dylan, Leonard Cohen, Neil Young, John Lennon.

För egen del är jag ju särskilt svag för instrumentalbaserade, jazziga utflykter med färgstarka band som Santana, Colosseum, Mothers of Invention, Blood, Sweat & Tears, Chicago (det var innan de blev smöriga), Pink Floyd och Osibisa. Inte många av dessa anses politiskt korrekta nu. Men det skiter jag högaktningsfullt i. För jag älskar dem.

Och så hade vi soulen vid samma tid. Marvin Gaye och Stevie Wonder utvecklade Tamla Motowns låtmallar till mera albumbaserad musik. Isaac Hayes och Aretha Franklin, liksom Nina Simone sjöng med full kraft. (Bara James Brown har jag svårt för, ursäkta...)

Det var denna skiva det skulle handla om; Marvin Gaye - "What's Going on?" (Tamla Motown 1971, bilden). Och det är en av världens bästa skivor. Deprimerad över världens tillstånd 1971 med svält, våld, död, krig och hat, samlade Marvin Gaye kompgrupp, stor orkester och kör och spelade in denna svit av sånger. Så perfekt balanserad. Så smärtsamt vacker i sitt uttryck. Så galant i tonartsväxlingar när låtarna organiskt går över i varandra. Trots att skivan är en ro för själen, lär omständigheterna under inspelningen ha varit kaotiska. Och den labile Marvin Gaye skulle få det trassligt också under resten av sitt liv. 1984 mördades han i Los Angeles - av sin egen far.