Idag, den 14 november, skulle som alla vet Astrid Lindgren ha fyllt 100 år! ALLA har förstås sin Astrid-favorit och sina Astrid-referenser.

För mig är "Vi på Saltkråkan" nummer ett. Salkråkan kom ut både som bok (Rabén & Sjögren) och tv-serie (ArtFilm/Sveriges Radio) samtidigt 1964. Skärgårdsmiljöerna från Norröra är oemotståndliga. Charmiga, frågvisa Tjorven och goa Båtsman är en del av min barndom.

Men framför allt gillar jag farbror Melker. Torsten Lilliecrona var förstås rolig när han gjorde fel. Men framför allt lade han in så mycket svårmod i rollen som ensamstående pappa (änkling?) och poet. Som vuxen såg jag Saltkråkan i någon teateruppsättning och blev besviken när farbror Melker bara framställdes som en pajas.


Då blev det uppenbart hur bra Torsten Lilliecrona hade spelat Melker Melkersson, den bortkomne, romantiske poeten med dåligt självförtroende. "Denna dagen - ett liv" Jag känner starkt för farbror Melker på Saltkråkan. Hans sorgmodiga drömmande finns någonstans inom mig själv.