EN ENDA SÅNG - KYSSANDE VIND

Poeten Hjalmar Gullberg skrev 1933 den fina dikten "Kyssande Vind", som då ingick i diktsamlingen "Kärlek i det Tjugonde Seklet". Den blev något av hans genombrott i ett mycket produktivt 30-tal.

Det är en av de finaste dikter jag vet. Ändå berör den något jag inte tycker om, nämligen otrohet. Men diktens subtila utformning med rim och allitterationer ihop med en febrigt tvetydighet inför den förbjudna kärleken är så rörande. "En kväll i syrenernas tid / och gullregnens månad."

Detta sorgligt vackra, smärtsamt sensuella poem har tonsatts ett antal gånger i Sverige. Inte konstigt, för Gullbergs språk är så underförstått musikaliskt i sig att det inbjuder till melodi och sång. Den går att höra på YouTube med Östen Warnerbring, Sven-Bertil Taube och en rad amatörer. Men fast jag gillar dessa artister (de två förstnämnda) vill jag slippa höra dessa tonsätningar, som bara låter fel.

Den finaste och för mig definitiva tonsättningen gjordes av en rätt okänd kvinna vid namn Ging Kutschbach . Den spelades in 1979 av Jan Malmsjö på en LP-skiva som bara heter "Jan Malmsjö" (RCA LP 1979). Den är svår att få tag på och har aldrig getts ut på CD. En bra skiva som också innehåller en del Jacques Brel-tolkningar och den då aktuella Eurovision-vinnaren "Hallelujah" och lite annat.

Det är obegripligt att Jan Malmsjös tolkning av "Kyssande vind" förbigåtts på t.ex. hans samlings-CD "En Sång- och Dansman" och andra antologier. Just detta enda spår, när han tolkar Hjalmar Gullbergs smärtsamt sköna dikt, till enkel, okonstlad melodi, med sparsmakat arrangemang och Jan Malmsjös vackra barytonröst med känslig frasering, det är något av det vackrast som finns att lyssna på.

Betyg: ****