BLUESMANNEN HOOKER

Jag är som sagt egentligen ingen bluesfantast. Men jag kan tycka om att lyssna på John Lee Hooker. Hans stillsamt laddade darr med den där omisskänliga "knorren" på gitarren är något speciellt. Han kan kännas mera flexibel än en stabbig Muddy Waters, även om han håller sig strikt till bluesformen.

"The Best of John Lee Hooker" (Music Collection saml.-CD 1996) är en av många skivor med samma namn. En välvald knippe låtar från tiden 1955-1964. Hans kanske mest kreativa period.

Här finns "Dimples" (1956), som Peps tog upp på sin debutskiva. "Boom boom" (1961) som blev en hit med The Animals. "Hobo blues" och "Boogie chillun" (båda 1959) och många fler. Åtskilliga blev standars som sedan tolkats av alla möjliga rock- och bluesartister. Samma gäller förstås också för Muddy Waters, Howlin' Wolfs och Elmore James repertoarer.

Man kan också beundra John Lee Hooker (född 1917) för en lång karriär och värdigt åldrande. På 1960-talet var han het, inte minst bland Englands unga bluesrockkretsar. Hemma i USA gjorde han en skiva med hippiegruppen Canned Heat osv. På 1990-talet fick han en förnyad karriär, som en respektingivande, åldrad bluesgubbe. Han var aktiv (nästan) in i det sista och gick bort 2001.

Betyg: ***