SAMUEL BARBERS ADAGIO

Det här är egentligen en ganska kass skiva. Utgiven på Digital Concerto 1989, ett lågprismärke som annars (inte här) plagierar Deutsche Grammophon-logotypen på sina omslag.

Här är förvisso en smakfull fransk-amerikansk meny; Ravel  "Bolero", Gershwin "Rhapsody in blue" och "An American in Paris" samt Debussy "Förspel till en fauns eftermiddag".

Men alla har jag i betydligt bättre inspelningar, tidigare nämnda i denna spalt. Nä, låt oss hoppa över dessa här och istället gå direkt till sista, korta spåret: "Adagio" (1936) av Samuel Barber. DET är bra, också här. Här är versionen för stor stråkorkester (1938), och det är bland den vackraste musik jag vet.

En fem minuters meditation av skönhet, med tydliga sinnebilder av hamnen i New York där Amerika-båtarna låg förtöjda. Thommy Berggren spelade den med drömsk inramning i ett "Sommar"-program 1998. På denna blandskiva framförs den av Eduard Levine och Amsterdams Promenadorkester. Och den versionen är fullt duglig.

 Betyg: **