Ruggigt att se nyhetsbilderna från New Orleans. Orkanens framfart, människor på flykt över broarna. Tragedier.

Samtidigt - vad händer med den antika stadsdelen Frensh Quartiers, torget Vieux Carré, platserna där en gång Storyville låg? Det gör ont om denna betongtunga del av kulturhistorien bara ska spolas bort, utplånas av vattenmassorna.

Finns det något mera tungt mytomspunnet än New Orleans? Vaggan i Louisiana där jazzen föddes? Mystiken - det var ju före skivinspelningars tid. Bara hörsägner och rester av musiken finns kvar. Hjulångarna, brassbanden, creole-maten. Historierna om Buddy Bolden, Kid Ory, King Oliver, Louis Armstrong. Het sol, stark mat, voodoo och sanslöst spel till långt in på nätterna. "I thought I heard Buddy Bolden say...."

Idag lär New Orleans vara mest konferenshotell, köpcentra och uttjatad turistjazz. Men platsen är ändå så tungt magisk, berusad av kulturhistoriens vingslag. Tre magnetiska metropoler i USA har alltid väckt min längtan - New York, San Francisco, New Orleans.

Hoppas något finns kvar deep down in Louisiana tills jag väl kommer dit.