Välkomna soldagar i augusti. Nyss kändes allt så hösttungt. Ostadiga lågtryck och trög jobbstart efter semestern. Visst kan tidig höstkänning annars ha ett vackert vemod som får en skön resonans i musiken.

Minns när jag på 80-talet nyss flyttat till Stockholm och oroligt cyklade runt Djurgården till Van Morrisons andäktiga "In the garden". Sensommarluft, gula löv och ångest för osäkra vikjobb, osäkra andrahandstvåor. Marken gungade och the garden var lummiga Djurgården.

Eller klangskön och cool ECM-jazz. Nervfull stämningsmusik med Arild Andersen, Jan Garbarek, Eberhard Weber. Lika avskalat ren och vacker som fotografierna på vindpinade träd och molnformationerna på skivomslagen.

Eller....vemodigt vackra "Summer's almost gone" (The Doors, 1968). Jobbstart, tristess och deppighet. Och samtidigt - "svårmod och vemod är värdesinnen" (Harry Martinson, "Passad", 1945).