Såg Peps i "Allsång på Skansen". Heder att ställa upp i folkliga sammanhang och bjuda på sig själv. Helt klart självdistans. Men nya låten, "Alldeles lagom" tror jag den hette, var ingen höjdare. Ibland intar Peps lite för mycket en clownroll. Har inte hört nya CD:n "Äntligen" ännu, så den vet jag inget om.

Peps må associeras till 70-talet, men faktum är att han gjorde två av sina absolut bästa mäster-album på 90-talet. "Spelar för livet" (1992), där han träffar tidsläget exakt i "Tuff tid" och spänner från den trotsigt livsbejakande "Oh boy!" till den blödande dödsnära "Blues i bly". Och så den underskattade coverskivan "Rotblos" (1997), där Peps briljant tolkar Howlin'Wolf, Elmore James etc. Inte helt lättsmält, men "Rotblos" växer!

Något dåligt har han aldrig gjort. En så fullblodigt proffsig musiker som han är ut i varje nerv. Själv skulle han nog ryckt på axlarna åt den beskrivningen. "Vadå, jag sjunger ju bara vad jag känner.." Typ.