KARL-BIRGER BLOMDAHL - TAGGIG OCH VASS

Det var på 80-talet. Jag hörde något på P2 som fick mig att hoppa till och  ramla av stolen. En laddad, rytmisk, ja svängig modern kammarmusik i skruvad tonalitet. Vad var det här? Det var Karl-Birger Blomdahl, "Danssvit nr 1 för flöjt, stråktrio och slagverk" (1948) . Musik till baletten "Fruktbarhet" av Birgit Åkesson.

Det var något av det häftigaste jag hört. Lyckades faktiskt få in den i ett radioprogram, "Musik för mej, kanske för dej" i P3 som jag fick äran att göra, som ren amatör, 1986. Blandade Blomdahl med Tom Waits, Talking Heads och annat, eftersom jag alltid gillat att hitta trådar i vilda stilblandningar.

Här finns stycket. I en inspelning från 1985 får vi ytterligare två kammarmusikverk av Blomdahl. "Danssvit nr 2 för för klarinett, violoncell och slagverk" (1951). Och "Trio för klarinett, violoncell och piano" (1955).

Solist på klarinett är Kjell-Inge Stevensson. Det är nästa beröringspunkt här. Den vänlige, genommusikaliske Kjell-Inge hade jag precis börjat lära känna, när han hastigt avled 2010. Det var sorgligt och jag saknar honom. Det här är för mig Kjell-Inges skiva.

Den tredje punkten här är något helt annat. Blomdahls oratorium "I speglarnas sal" (1952). Ett stort vokalverk, i kontrast mot kammarmusiken. Inspelning med Sixten Ehrling, Stockholms Filharmoniker, Radiokören och sångsolister i en inspelning från 1966. Anders Näslund läser högstämt teatraliskt, nästan parodiskt, dikterna av Erik Lindegren. Kören och sångarna skruvar sig i bisarra lägen. Orkestern rockar plötsligt loss i någon förvriden boogie-woogie.

Kanske inget för otränade öron. Ingen bakgrund till myspartyt. Men gillar man Blomdahl, modernism och avantgarde så är det läckert. Taggigt. fräckt och läckert. Denna samlade skivutgåva (Caprice CD 1992).

Betyg: ****