FRANSKA VISANS HISTORIA

En sväng till Paris och en intro till min svaghet för fransk kultur, baguetter, Baudelaire, Citroën och Montmartre och alla andra turistfällor. Trots bristfälliga kunskaper i franska språket njuter jag av varje diktion.

Så här tar vi över efter Debussy och Satie och Ravel, och hoppar in i visornas värld. Fransk chanson. "The Story of Chanson" med diverse franska artister (Hemisphere saml.-CD 2000).

En rätt skaplig samling som lämpligt nog börjar med Edith Piaf, "La vie en rose" (1946). Från samma tid är Charles Trenet och hans vidunderligt behagfulla "Que reste-t-il de nous amours" (1943). Äldst är Josephine Baker och riktigt antika "Parlez-moi d'amour" med Lucienne Boyer (båda från 1930). Sedan Maurice Chevalier, Gilbert Becaud, Juliette Greco, Barbara och, bland de nyare, rysliga Zizi Jeanmaire i ett riktigt vulgo-nummer (odaterat).

Man kan sakna de mer trubadur-inriktade storheterna som Georges Brassens, Leo Ferré och Jacques Brel. Kund gärna bytts mot några av de mera fjantiga bidragen som finns här. Men trots det, en småtrevlig samling och en introduktion.

Betyg: ***