MINNS NI TAGES?

Så bra dom var - Tages! Sveriges bästa popband från 1960-talets popvåg, den undanskymda perioden före Pughs "Ja, dä ä dä". Tages från Göteborg var rivaler till stockholmska Hep Stars och Ola & The Janglers. Dessa tre hade kvaliteter som idag är bortglömda. Efter dem följde The Shanes, Lee Kings, Fabolous Four, The DeeJays och andra som verkligen inte stått sig lika bra.

Men Tages var något speciellt. Med Tommy Blom och Göran Lagerberg som frontfigurer stod de för STIL. De gjorde riktigt bra låtar och anammade både de brittiska sounden och de trendiga klädmodena helt rätt. De hittade något eget och låg i täten för svensk pop 1966-67. Det var en tid av Bildjournalen och stålkam i bakfickan. London hägrade.

Tages musik utvecklades snabbt från primitiva "Don't turn your back" via snygga, säkra hitlåtar som "In my dreams" och "Every raindrop means a lot", till psykedeliskt färgsatta "Fantasy Island". Det var väldgt mycket 1967. Sedan tog det snabbt slut (förutom korta parantesen Blond).

Det som slår en nu är - så unga Tages var. Märkligt nog var de ett snäpp yngre (födda runt 1947) än kamraterna i Nynningen och Nationalteatern, som kom fram en period senare.

När jag för några år sedan höll föredrag i Göteborg visade sig att nästan alla, yngre än jag själv, inte hört talas om Tages. Inte ens i Göteborg. Bilden idag av svensk musik 1967 är Siw, Lill, Cornelis och Monica. Men inte Tages. Det är synd.

Och namnet Tages? På 60-talet var det vanligt med gruppnamn med mansnamn i genitiv (som Sven-Ingvars). De valde bland medlemmarnas mellannamn. Det blev efter Dan Tage Larsson. Enligt uppgift valde de då Tage - för att det lät töntigast.