PINGSTHELGEN

Igår var det rena högsommarvärmen. Fantastiskt väder. Premiär för meditativ cykeltur runt Djurgården. En av mina oaser. Många, många gånger sedan jag flyttade till Stockholm 1986 har jag cyklat och vandrat vägarna runt Blockhushudden och Isbladsviken. I början i harmoni med Van Morrisons "No guru, no method, no teacher" (Mercury LP 1986) som kom ut det året. Speciellt sången "In the garden" handlade om Djurgården för mig.


ANNA-LENA

Och i helgen dog schlagersångerskan Anna-Lena Löfgren. Jag gillade "Lyckliga gatan" (Metronome singel 1967). Det året var den en höjdarlåt fullt i nivå med Jimi Hendrix "Hey Joe". "Högt över marken svävar betongen". Förutom den tidstypiskt nostalgiska texten mitt i 60-talets rivningsraseri, är Anna-Lenas tolkning så perfekt i sin balans. Först en ensam gitar, så stegvis fler instrument o hel orkester. Också andra av hennes inspelningar, som "Regniga natt" och "Det finns ingenting att hämta" utmärks av samma klarhet och balans. Inga överdrivna gester. Bara en självklar närhet som träffar hjärtat.