GENTLE GIANT - NYUPPTÄCKT

Sommarens återupptäckt. Började med att jag fick höra en annorlunda låt på lördagsmorgonens obligatoriska "Ring så spelar vi" en sommardag. "Think of me with kindness" som önskemelodi. Vad var det här? Lisa Syrén presenterade detta udda, gamla brittiska band. Gentle Giant. Ett namn jag knappt hört uttalat sedan tidigt 70-tal. Själva sinnebilden för "progressive rock".

Jag rusade till Bengans (eller om det var Pet Sounds) och köpte det här albumet, "Octopus" med Gentle Giant (Vertigo 1972). Och vilken musik! Herregud, vilken musik!

Udda och sammansatta taktarter, komplexa låtar med mycket musikaliska händelser per tidsenhet, myller av dubblerade instrument (de sex medlemmarna var alla multi-instrumentalister). Influenser från renässans och brittisk folkmusik. En mjuk sångstil och framtoning (till skillnad från Zappa som de annars kan erinra om).

Och en musik man knappast hört förr eller senare. Jo, efter flera decenniers strypning finns det i vår tid åter igen utrymme för denna ny-psykedeliska, ny-symfoniska proggrock. Omslaget till "Octopus" är gräsligt fult. Men det var ett stildrag som hörde till den brittiska symfonirock-vågen då, tidigt 1970-tal. Sedan kom helt andra ideal och dominerade.