TEVEARKIVET 50 ÅR!
(Foto tårtan: Lasse Nilsson)

Jag brukar normalt sett inte prata jobb i den här spalten, men är beredd att göra ett undantag. Min arbetsplats Tevearkivet vid Sveriges Television AB fyllde 50 år den 13 oktober. Det var alltså 1958 som Lennart Ehrenborg, och senare Stellan Norrlander, startade upp Tevearkivet (då Filmarkivet) vid företaget som på den tiden hette Sveriges Radio. Båda var på plats vid 50-årsfirandet i TV-husets entré. SVT:s VD Eva Hamilton talade och allt var mycket trevligt. Göran Åhgren gjorde också ett kul inslag som gick i Rapport samma kväll (klicka här).


Legenden Ulf Thorén.
Foto: Ulf Stråhle/SVT Imagebank (SVT Bild)

Ja, SVT:s väldiga arkiv är verkligen en tillgång att vara stolt över. Och arkivmaterialet som sådant är säkrat och kommer att bli mera lättillgängligt, lätthanterligt på filer. Men processen är smärtsamt värkande.

Synd bara att AVDELNINGEN Tevearkivet är under nedmontering. Bit för bit. Ja, så är det. Egentligen kunde jag vara svartsynt drastisk och säga: "Tevearkivet 1958-2008. Vila i frid. Det var roligt så länge det varade." Eller ändra "Tevearkivet 50 år" till "Tevearkivet BLEV 50 år". Som av en händelse var vi många arkivredaktörer som gick svartklädda till jubileet.

Hur kan det kraftcenrum av kvalificerad research som en kundtjänst innebär bara plånas ut? Hur blir sökbarheten när katalogisering (bildbeskrivning etc) av tv-program läggs ut på redaktioner (som är redan slimmade och inte får ett uns mer av resurser)? SRF-teknikerna i Ånge gör ett fantastiskt arbete med digitalisering. Men vem tar egentligen ansvar för SVT:s bristande samordning när det gäller att ta emot dessa Ånge-filer? Varför stryks "Arkivmaterial: Tevearkivet" ur programmens creditlistor i en tid när VARUMÄRKET Tevearkivet är extra viktigt att slå vakt om i kanalkonkurrensen? Och vad blir kvar av en stympad, vingklippt AVDELNING som fram till nu har hetat Tevearkivet?


Frågorna är många, svaren blåser i vinden. Jag vet att detta är frågor som borde dryftats internt. Men jag är trött på att mötas av välmenande "Det är aldrig lätt med förändringar och omställningsprocesser"-tugg. Trött på att det är långt mellan korridorerna i det egentligen så kunskapsstarka, stolta och häftiga företag som heter SVT. Och det står mig upp i halsen att jämt få höra att allt är redan bestämt och vi kan ingenting göra.