WOODSTOCK - TIBERS BOK

Elliot Tiber: "Woodstock, tre dagar som förändrade världen - och mitt liv" (original 2007, svenska Norstedts 2009). Denna underbara bok är delvis något annat, något mer än vad den triviala titeln skvallrar om. Det är berättelsen om uppväxten i en rysk-judisk familj i USA som försöker driva en motellrörelse hellre än bra. Och det är berättelsen om bögliv i New York, ett hemligt dubbelliv och en underground gay-värld mitt i Stonewall-revolten 1969. Och först därefter den märkliga berättelsen om hur Tiber bland småföretagarna i byn Bethel (nära Woodstock) via sitt kaotsika familjeföretag råkade ha ett tillstånd till musikfestival, och hur det genom tillfälligheter blev uppseglingen till den väldiga, mytomhuldade Woodstock-festivalen 1969, trots ortsbefolkningens avsky och handgripliga motstånd.

Allt är helt självbiografiskt och sant berättat av den numera åldrade Elliot Tiber (född 1935). Och Woodstock-festivalen ägde alltså inte rum i Woodstock, som först var tänkt, utan i närliggande Bethel. Ett nutidshistorisk missförstånd som klarläggs i boken.

För mig är det två olika, nästa oförenliga världar som möts i boken. Dels den romantiserade hippiemyten och gröna-vågen som också har drag av bortskämd välfärd. De flesta hippie-droputs kom från vit medelklass och förmodligen rätt välbärgade hem. Den andra sidan är en förtryckt, dold gay-värld, ofta med hård s/m-anstrykning (tydlig i Tibers bok) som lever kodade liv och bara kan gömma sig i storstadsmiljöer (läs New York City). Det är krocken mellan, låt säga, Crosby, Stills & Nash avslappnade naturromantik och de vinande piskorna i Velvet Undergrounds dekadanta Andy Warhol-miljöer på Manhattan.

Jag tror att bokens hippie-omslag och klyschiga titel signalerar "bara" ännu en utnött, gubbig 60-talsnostalgi. Då missar man den nervfulla inifrån-skildringen av Stonewall-revolten 1969, när bögar och flator tröttnade på polisens ständiga trakasserier och slog tillbaka. Det som räknas som hela gayrörelsens startpunkt. Och man missar den dråpliga, tragikomiska skildringen av en hetlevrad, judisk immigrantfamilj som försöker slå sig fram mot alla odds, och Elliot Tibers eget försök till frigörelse från en neurotisk moder.

Om själva musikfestivalen Woodstock och om musikerna handlar boken väldigt lite. Desto mer om den osannolika vägen dit. Det är en härlig, frodig och målande berättelse. Återstår att se om Ang Lees film lever upp till förväntningarna. Eller om Ang Lee bara förvandlat den till en lätt komedi. Vilket trailern ger intryck av.