Litet avbrott för vistelsen på ön där ute i havsbandet. Peter ringde och lockade med Stanley Clarke / George Duke levandes på Berns. Kunde inte motstå. Gamla jazzrock-/fusion-idoler lever än!

En mycket bra konsert Stanley Clarkes fantastiska spel på både elbas och kontrabas. Han är banne mej världens bästa bassist. Och inte bara tekniker för han har en avspänt spirituell och melodisk spelstil som är bara att njuta av. Charmtrollet George Duke hade man gärna hört mera nyanserat spel av än så här. Att han är en underbar keyboardspelare blev bara antydningar av.

För mycket av konserten var alltför stenhård funk och tröttsamt hårda kanter. Rätt mättande och i längden tjatigt. Dessutom kan jag inte så mycket deras egna låtar. Har mera hört dem som musiker med Chick Corea, Billy Cobham och Frank Zappa. Men ändå - legender och gamla hjältar är kul att ha sett.