Var det inte ölflaskblås-introt från Herbie Hancocks "Watermelon man" som låg samplat i hitlåten"Don't lie" med Black Eyed Peas på radion nyss? Jag trodde det, men det var nog fel. Hur som helst väckte denna nya hitlåt minnen till liv tack vare en sekunds snabb association, utifrån några fåniga, upprepade terser.

Herbie Hancock "Watermelon man". I versionen från LP:n "Head hunters" (1974). En av många pärlor i raden av jazzfunk, jazzrock från den bästa perioden, kring 1974. Drivande svängig, färgrikt klangfull, elektrisk instrumentaljazz med alla dessa sköna lirare; Chick Corea, Billy Cobham, Herbie Hancock, Weather Report, George Duke.... Var är ni nu? Jag saknar er.