Jag gillar verkligen Melodikrysset med Anders Eldeman i P4 (Sveriges Radio) på lördag-morgnarna. Det är ett måste tillsammans med engelsk frukost, kaffe och DN. Ingången till helg och ledighet.

Dels är Anders Eldeman så oerhört charmig och trivsam som programledare. Hans humor och närhet är så självklar att han känns som satt han mitt i rummet. Dels är ordflätorna i själva Melodi-krysset den perfekta stimulansen till kaffedoften. Och dels gillar jag musikblandningen. Stort och smått, gammalt och nytt, antikt och listnytt, folkligt och "fint" om vartannat. Precis sådana blandningar jag är svag för.

Evert är alltid med. Någon gång minst varannan gång blir det en instrumentallåt med upphovsmannens förnamn Evert. Om det inte är Benny. Roliga är de finska versioner av gamla svensktoppslåtar som Eldeman älskar att spela. Eller specialgjorda hammondversioner gjorda i Lerum. Någon operaaria av Verdi eller Bizet dyker upp, följt av en 80-tals syntgrupp och någon ny Idol-vinnare. Sedan kommer Sven-Olof Sandberg och en barnvisa. Riktigt svårt blir det när Eldeman lägger in någon obskyr filmmusik, eller vem kommer ihåg musiken till tv-serien "Macahan"? Men roligt är det. Då har man kanske hjälp av två bokstäver i lodrätt 7 redan. På något sätt brukar jag alltid få ihop krysset i slutet fast jag krisat vid någon musikalartist eller fått väcka min dotter för någon ny popsångerska på S född 1984.

Anders Eldeman gör också en kulturgärning med sitt program Da Capo i P4. Det enda forum som finns för "stenkakor". Schlagers från 30-talet, "Under ekars djupa grönska", grammofoncharmörer, knastriga 78:or. Populärmusik från en svunnen tid. Här har Eldeman stora kunskaper och han presenterar denna låtskatt med mycket fakta och kärlek. Det är unikt.