En annan svensk 90-talsskiva värd att plocka fram. Bo Kaspers Orkester, "I centrum" (Columbia 1998). Fina låtar med touch av jazzpop, bossanova, lättsoul, cuba. Kluriga texter och framför allt snygga arrangemang. Här hör jag ekon av Jan Johansson, Monica Zetterlund, Miles Davis & tubabandet, Modern Jazz Quartet , Blood, Sweat & Tears osv. Allt det jag tycker om - förpackat i trivsamma sånger. Men visst, för all del, det är light-versioner av alla nämnda fragment.

Deras snälla, lätt sofistikerade och mycket svenska pop kan erinra om Hansson de Wolfe United drygt 10 år tidigare. Båda gjorde smakfull musik kittlande nära gränsen till det slätstrukna. Balansen var säkert medveten och utmanande. Men efter några skivor kom båda till en punkt där de föll över gränsen och bara blev - slätstrukna. Då var det inte lika kul längre.

Men Bo Kaspers "I centrum" befinner sig ännu i ett spännande navs centrum och innehåller så välgjord, välspelad mjukpop att den säkert kommer att stå sig som en klassiker.