En riktig sommarskiva. Mikael Ramel "Till dej!" (Ljudspår LP 1972). Flummig, klurig vispop i låtar som Mikael skrev under sena 1960-talet, men inspelningarna försenades eftersom unge Ramel satt inne för något smärre drogbrott. Om detta handlar den speedade men utmärkta rocklåten "Artificiell Prana".

Samtidigt är det sådan naiv upptäckarglädje i de färgrikt fantasifulla visorna. "Långt in i naturen" slutar med ett långt ljudcollage av humlesurr och helknäppa skogstroll. "Pengar" är en underbar melodi som växer ut i ett svängigt flöjtjam. Psykedeliska "Imorron e en ny dag" är en annan pärla.

Tidstypisk tillbaka-till-naturen-anda, bakrusig psykedelia, Mikaels lekfulla melodier o texter (besläktade med Povels), små lån från Frank Zappa/Ian Underwood och svängigt spel av Fläsket Brinner m.fl. musiker genomsyrar "Till dej!".
Det är en bortglömd pärla och en av de allra bästa, svenska skivorna någonsin.