"Tavlor på en utställning" live med Saraste och Kungl. Filharmonikerna. Ett av de läckraste orkesterverk som finns. Ryske galningen Modest Musorgskij skrev sviten för piano 1874, innan han dukade under av tungt vodkabegär.

Men det är den färgstarka orkesterversionen av Maurice Ravel från 1922 som är mest känd, och som faktiskt överglänser originalet. Ingen kan som Ravel så raffinerat behandla en symfoniorkester. Hör de snygga, spänningsfyllda klangerna i första tavlan "Gnomus"! Och den brutala kraften i finalen, "Den stora porten i Kiev".

Hörde faktiskt också gamla rockversionen med Emerson, Lake & Palmer från 1971. Har länge setts hopplöst passé, men den hade faktiskt sina poänger. Mitt i alla krämiga synt-orgier fanns finesser. Varför ska man alltid behöva försvara progressive rock?

Men Ravel är förstås oöverträffad i alla dessa varianter av "Tavlor på en utställning".